Läser mitt senaste inlägg, för så länge sedan men som ändå känns som igår... tiden går ju så fort. Det blev två år i en berg och dalbana, upp och ner, ner och upp. Mycket glädje, kärlek och gemenskap, någon att dela både vardag och speciella stunder med. Dock lyckades vi inte hitta varandra riktigt, riktigt längst in vilket också bidrog till mycket förvirring, jämkande och ibland misströstan. Till slut en skräll på nyårsafton 15/16 som fick mig att inse att tilliten för kärlek inte fanns fullt ut, men väl för kamratskap. Så...2016 blev ett år av deppighet och gränslös trötthet... som jag nu försöker skaka av mig. Våren börjar närma sig, ljuset blir starkare för varje dag och fågelkvittret tilltar. En bra tid att återhämta sig i, trots allt.

Jag har bytt arbetsplats ett par gånger, slipper numera pendlingen vilket är skönt. Trivs också fint med nya arbetskamrater och arbetsuppgifter. Lär mig nytt varje dag vilket är riktigt kul.

Barnen har vuxit, format sina personligheter. Äldsten i gänget har precis i dagarna flyttat hemifrån... prövar sina vingar i vuxenlivet och på högskolan. Mellanstudsan är alltjämt en yrhätta och klättermaja men också en riktig balanskonstnär. Hon håller på med par-akrobatik, springer på bollar, går på lina och balanserar på Rola bola. Gycklare är framtidsdrömmen. Snufflan, min minsta, har bibehållit sitt kärleksfulla lugn och känsla för ordning, struktur och färg men älskar också att stoja och skratta med kamraterna. Nu har hon börjat ta pianolektioner så det klinkas så hemtrevligt där hemma på kvällarna.

Just nu är det sportlov så ikväll bär det av till Dalarna för några dagars semester och, förhoppningsvis, några soliga åk i backarna runt ikring. Väl mött där :)

Något stort har hänt mig... kanske fantastiskt... men som också ytterligare spär på det kaos inom mig, mitt virrvarr av tankar och känslor. De senaste dagarna har jag vandrat runt med ett akvarium i magen och en bikupa i skallen, orolig och lycklig och förfärad på samma gång. Detta nya underbara vänder upp och ner på min värld och jag vet inte vart det för mig. Jag seglar med förbundna ögon, med hjärtat och sinnena...

2012 och snart jul igen...

Så har det gått nästan ett helt år och jag har haft fullt upp med allt i livet utom att skriva på bloggen... tydligen kryper skrivkänslan på mest i våra mörka, trötta höstdagar... Ska kanske lägga ner bloggen helt, men gillar mina fina bilder, så den får väl ligga kvar för den händelse jag får för mig att skriva några ord, då och då.

Mest sysslar jag annars med att scanna in och fylla min dator med en massa gamla foton. Världens bästa kvalité blir det förstås inte men ändå roligt att ha alla bilder på datorn. Känner mig så tacksam när jag går igenom dem, vilka många fina upplevelser jag har haft genom livet och vilka massa underbara människor jag har i min närhet. Trots att det för det mesta är vardagen som dominerar så är den alls inte förkastlig, utan härlig i sin stillhet och trygg i sina rutiner. Och desto mer uppskattas man sen samvaron i de dagar som ger lite mer av upplevelser och härlighet. Tack alla människor för att ni finns till och berikar mitt liv!!!

Under det här året har jag också fått svar på en del frågor om kaoset, och alla varför, i mitt liv, kanske får jag för mig att skriva mer om det vid ett senare tillfälle...

Hektisk, trevlig vecka med massor av advent, jul och Lucia

Ja, den här veckan är det mycket! Igår var det luciafirande på lillsnufflans dagis tidigt på morgonen och sedan julfest på jobbet på kvällen. Imorgonkväll blir det Luciafirande på Yrhättas lekis och på fredag ännu en julfest på jobbet, i lite större skala än den igårkväll som bara var för oss på "Råd och stöd".

Luciatåget på dagis var precis så näpet och urgulligt som det brukar vara. Men barnen var dessutom väldigt duktiga på att sjunga vilket var en glad överraskning. Till och med Snufflan sjöng lite i år även om hon också var ganska upptagen med att se sig om på alla föräldrar och syskon. Men modershjärtat blev både stolt och rörd över den vackra vyn.

Stolt Luciasnuffla!

Hela dagisgruppens Luciatåg

Barnen tränar lite hemma några dagar innan Lucia

Sen har vi faktiskt också hunnit med att baka pepparkakorna innan Lucia i år, fantastiskt! Tjejerna gjorde det mesta jobbet själva och det blev mycket och väldigt fina papparkakor.

Julfesten på jobbet var mysig och vi underhölls högklassiskt av en  grupp elever från Eskilstuna musikskola. Repertoaren var både rolig och vacker och några av ungdomarna var verkligt duktiga. Kul att de ställde upp på att showa för oss  "gamla" människor.


Tråkigheter har tyvärr också hänt. Någon illasinnad människa har stulit sonens moped som stod parkerad precis utanför ytterdörren. Att folk kan vara så FRÄCKA! Det är verkligen tråkigt! 

Farväl Viarelli!

Sinterklaas

Nu har jag äntligen haft tid att göra något åt alla bilderna från Sinterklaas. Så här nedan ser ni ett litet bildspel som visar hur flickornas sinterklaasmorgon var. Professorn firade en stund senare, eftersom detta var en extremt tidig sinterklaasmorgon :/




Här nedan en presentation gjord i powerpoint, tyvärr förlorade den både ljud och skriftlayout när jag laddade upp den på nätet, men i alla fall. Tjejerna är lika söta som vanligt...

Det snöar!!!

Ja, nu har det äntligen börjat snöa även här i Mälardalen. Det började redan på eftermiddagen lite smått när jag körde hem från jobbet och nu ligger det redan några centimeter snö på backen. Ska bli kul att se om det stannar kvar tills i morgon bitti. Men jag tror det, för det är kallt ute.

Blir det slädföre tills imorgon tro?

Tyvärr är det inte bara roligt, eftersom jag pendlar till jobbet känns det också en aningen nervöst. Som tur är har jag fått lov att flexa en timme i morgon bitti eftersom vi firar Sinterklaas-morgon. Skorna står redo med morötter till Sinterklaas vita springare och en teckning av Barbapapa till Sinterklaas.
Visserligen har han väl inte själv tid att ta sig hit under natten eftersom han har fullt upp med att rida runt på de Nederländska hustaken. Men en Svarte Piet kan han nog sända hit i alla fall, med tanke på hur vackert barnen sjöng för dem när de "satte" skon nu på kvällen.

Flickorna har pysslat ihop varsin Svarte Piet!

Stolta!

Lördag...

I dag en lugn dag hemma... efter att vi har åkt på Öppet hus på en gymnasieskola, eller i alla fall det som vi trodde skulle vara ett Öppet hus. För andra gången denna vecka tog vi nämligen fel på dag. Första gången för att jag tittade fel i almanackan, och andra gången för att professorn skrev fel i almanackan. Hå hå ja ja, så är det att vara en förvirrad tok! Nåja, det kommer ännu ett Öppet hus i januari och nu har vi kollat upp tiderna ordentligt. Hoppas bara att vi inte glömmer det då :/

Yrhätta har haft simavslutning och flyttats upp på steg två. Så duktig är vår lilla stjärnöga. Dyker så fint och hämtar "sjögräs" på botten och hundsimmar flera meter. Nu hoppas vi bara att hon ska knäcka koden till bröstsimning nästa termin.

Annars har vi städat lite, flickorna har sytt lite grann och lekt en hel massa. Själv fick jag tid att pyssla en stund medan tjejerna tittade på barnprogrammen. Det blev ännu en After eight-automat som jag ska ta med till jobbet och stoppa in i vår julkalender som vi har där. En av kollegerna föreslog att vi skulle använda de skåpluckor som står i matrummet till en julkalender, stoppa in var sin sak i luckorna och så öppna en varje vardag. Det var väl mest på skoj men den första december stod det ändå en kakburk i den första luckan. Den andra december fanns det dock ingenting och det kändes ju tomt så jag tänkte att jag skulle stoppa in lite goda After eight i måndagens lucka. Kanske kan det uppmuntra kollegorna att göra detsamma :)